Ackas finurliga funderingar

Inlägg publicerade under kategorin Dagens Acka

Av Annika - 28 oktober 2010 09:14

Det var en gång en vacker höstlördag. (Läs blåsig som 17.)


Fotbollsmatch stod det på dagens schema, inte för undertecknad men match skulle det iaf bli.

Glad i hågen parkerade jag bilen på en utmärkt plats.

Det visade sig senare att den inte var så förbaskat bra då det fanns 236 fotbollsplaner till inom samma område.

Matchen jag skulle titta på gick naturligtvis längst bort.


Hur som helst...mellan halvlekarna skulle en kopp kaffe inhandlas för att hålla frosten borta från nästippen.

Plånboken var i den perfekt parkerade bilen. :-/


Ja ja...lite motion har väl aldrig skadat så jag promenerade någorlunda raskt iväg.

När jag kom fram till bilen så tänkte jag att jag kanske kan sätta mig i den några minuter för att slippa blåsten.

Sagt och gjort.

Hoppade in i baksätet och pustade ut.

Varmt och skönt....*njöt i fulla drag*


Slut på rast och vila och jag öppnade bestämt dörren.

Eller jag försökte...och försökte igen.

Icke!! Lika säkert som Fort Knox.

DÅ slog det mig att bilens bakdörrar har barnlås inkopplat, jag vet inte hur för jag har inte gjort ngt medvetet men en dag så var det bara så.

Där satt jag alltså i baksätet på min egen bil utan att komma ut.

Men vad 17...det finns ju framdörrar!!!

Förflyttar mig då till mittendelen av baksätet och graciöst trär jag mitt ena ben mellan sätena.

På något underligt sätt fastnar jag med foten i handbromsen och sitter liksom fastkilad.

Jag tror inte att detta hade något att göra med min alltför runda kroppshydda kombinerat med min ngt mindre bil men man kan aldrig så noga veta.


Det tog iaf både tid, energi och tålamod att tråckla sig loss.

Jag missade visst en del av andra halvlek också.

(Jag tror att det var därför de förlorade...)


Nu skall jag satsa på andra transportfordon!!


  


Här vore det väl själva f-n om man fastnade med foten. ;-)

ANNONS
Av Annika - 7 oktober 2010 09:03

Jag säger bara jippie.


Eller lite större bokstäver kan vara på sin plats.



Jippie!!!



Jag har budat in ett virkat överkast på Tradera.

Inga problem, det dök upp med Schenkers hjälp och det var fint.

Då kan man ana att alla var lyckliga och glada??


Mått på överkast enligt annons 2,20 x 3,00 m.

Mått enligt undertecknad 1,80 x 2,50 m.


Summan av kardemumman är iaf att det är för litet för min dubbelsäng.

Förutsatt att man nu vill ha överkast över all yta.

Vilket jag vill.

(Trodde tom att det var vitsen med ett överkast....)


Hur löser jag detta??

Kan ett nytvättat överkast töja på sig till de av säljaren angivna måtten???

Själv har jag noll insikt i detta med textilier.

Det enda jag med bestämdhet vet är att de 9 gånger av 10 jobbar mot mig.


Köpa överkast någon??

Det är jättefint, helt och rent, sött och är alldeles för stort för en enkelsäng och räcker nääääääästan till en dubbelsäng.


  


Kom och köp!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ANNONS
Av Annika - 27 september 2010 10:03

För övrigt tycker jag om hösten.

Eller jag dristar mig till att utöka ovanstående mening med två ord till.


För övrigt tycker jag om hösten väldigt mycket.


(Ett ord fick tom bli lite större...bara en sån sak.) ;-)


  



Av Annika - 4 september 2010 01:38

Jag har minsann varit på casinot.

Det är iaf så jag vill stava det.

Men jag inbillar mig att det på tråkigt svenskt vis stavas kasino.


Hur som helst.

Jag har studerat ett dansband och framförallt alla de där som dansade.

Helt otroligt.


Jag lärde mig massor.

Jag återkommer och delger er alla viktiga detaljer. ;-)


  

Av Annika - 19 juli 2010 13:17


Gav till sist upp och gick med i facebook-träsket.


Jag håller redan på att drunkna.

Hjälp!!!!

Någon??


Inte ens en liten hjälpande hand??


*plaskar vidare och letar fotfäste*

Borde inte vara så svårt när man är ståtliga 160 cm. ;-)  

Av Annika - 16 juli 2010 16:43

Glöm ej dina teddybjörnar

 

för fast dom klarat många törnar

 

så blir dem faktiskt lätt beklämda

 

och av mörkret

 

rätt så skrämda

 

  

Av Annika - 14 juli 2010 11:03

Vissa av oss har en outgrundlig förmåga att se saker och ting.

Beatrix Potter levde gott  på sina böcker om söta små djur.

Hon såg dem i allt, de levde nästan ett eget liv.

Hennes små söta djur alltså.


Själv har jag tydligen den förmåga också.

Fast inte blev det lika charmigt, det skall villigt erkännas.

Så här var det.


En dag var jag ute i ett ärende.

Vilken sorts ärende är av underordnad betydelse.

Jag väntade iaf tappert vid en busshållsplats.

En mor kom dit med sin dotter.

Det kunde man med lätthet se, ty det var stöpta i samma form.

Jag associerade genast till Beatrix Potters små möss.

De såg lite närsynta ut, sniffandes med sina små näsor (nosar), båda hade glasögon och liknande kläder.


  


Jag log glatt och tänkte lite småelakt att de var söta som små möss.

Kan för allt i världen inte säga att det var en komplimang.

Iaf inte en särskilt snäll sådan.

(...och själva andemeningen med just komplimanger är ju att de SKALL vara snälla.)


När bussen hade stannat och därefter åkt igen så gick vi bredvid varandra mot parkeringen.

Musmamman gick till fel bil.

Ja inte på riktigt alltså...men i min värld skulle hon sätta sig i en småblommig folkvagn.

Eller något liknande. :-)


Men ingen bubbla fanns i sikte.

Nej hon gled fram till den snyggaste bilen på hela parkeringen.

Musmamman satte sig nämligen i en sprillans ny cab med oerhört fräck färg.

När hon startade så fick motorljudet min lilla Hyundai att vilja krypa under asfalten.

Jag också för den delen.


Ibland får man vad man förtjänar.

Jag fick iaf så jag teg.....

Av Annika - 10 juli 2010 22:15

Efter att katten Tish hade visat sin förträffliga jaktinstinkt för första gången i sitt liv så fann jag det befogat att återvända till bloggen.


Jag då?

Har jag suttit som en eremit under tiden bloggen sov sin skönhetssömn??

Näppeligen.

Här vilar inga halta löss.

Jag lovar, jag är fortfarande social.

Möjligen tom översocial om man nu skall hårddra det.

Iaf ibland.


Inför en ridtur för några dagar sedan så fick jag en strålande (harklar mig lätt) idé.

Jag messade till diverse skojiga nummer på måfå.

  

(Fotot har inget med texten att göra.) :-)


En ganska simpel text messades iväg;

Hejsan. Jag måste bara kolla om det är någon som har detta fantastiska mobilnummer. Ha en fortsatt trevlig kväll isf. Mvh Annika

 

Följande svar erhölls relativt fort:

Visst finns det någon som har det här numret (sedan 199)...och jag tänkte inte sälja det :-) Nu dags för lite mat på uteserveringen vid vattnet på Kungsholmen.

Mvh XXXX

 

Nu vill jag bara lägga in följande info innan jag fortsätter.

  • Mannen ifråga hade skrivit (sedan 199) i messet. Men herregud sååååå gammal kan man väl inte vara?? Spelar ju liksom ingen roll om det är före eller efter Kristus så är det ju pensionärsvarning iaf. Eftersom jag är så ohyggligt intelligent så räknade jag raskt ut att en siffra saknades. ;-) Möjligtvis en nia??!!
  • Det stod heller inte XXXX utan ett ganska vackert manligt förnamn på fyra bokstäver, exakt vilket spelar inte så stor roll i denna lilla berättelse

Inte gav jag upp där inte.

Nej då, följande skickades raskt iväg:

Hej XXXX. Förstår att du inte säljer det....och jag tänkte inte köpa heller. :-)

Hoppas maten smakar bra såvida det inte är du som serverar den. Själv skall jag försöka slutföra min ridtur på en mycket pigg häst.

Ha det gott!


Här dök det upp ett MMS som svar.

Det var från uteserveringen, det såg förresten alldeles bedårande ut och texten som följde var;

Nej, maten står kocken för. Trevlig ridtur!

 

XXXX fick ett MMS tillbaka, taget från hästryggen.

Älskade hästens hals och små öron kunde man urskilja i allt det suddiga.

Min text;

From my point of view...

(Helt sanningsenligt så var just den texten en favorit i repris från ett tidigare tillfälle, fotot var dock nytt.)

 

Kom sedan på att det kanske skulle vara trevligt med ett nytt fint mobilnummer.

Kanske man skulle tigga lite?

Sådär sött?

Man kan inte mer än försöka så ett mess till blev det!!


Hoppas att middagen var till full belåtenhet, sällskapet trevligt och utsikten kunde du ju inte klaga på.

Själv lyckades jag ta mig hem i ett stycke även om hästen hade en annan uppfattning än undertecknad om var vi skulle gå.

Om du nu flyttar till Nicaragua eller liknande där de inte har någon täckning för din mobil, visst hör du av dig till mig då?

Jag köper då ditt nummer för 45 par raggsockor, en cementblandare samt en shetlandsponny. :-)

Annika

 

Jodå, jag fick ett svar.

Jag fick tom flera...men det är en helt annan historia. :-)


Så kom inte och säg att jag inte är (över)social!!

Jag kommunicerar tom på måfå. :-)

Presentation


God put me on earth to accomplish a certain number of things.
Right now I´m so far behind that I will never die.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Ackas finurliga funderingar med Blogkeen
Följ Ackas finurliga funderingar med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se