Nu har jag exakt 25 minuter på mig att;

• duscha
• klä mig och anlägga ngn form av make up
• klä på två barn
• rasta hunden en snabbis
• bädda fem sängar
• kolla mailen en sista gång
• diska

Det borde gå.

Behöver dock inte kasta snöboll.

Då skulle hela tidsschemat raseras på nolltid. ;-)  

Efter ett låååååååååååååååångt och skönt jullov så är det vardag i mitt hem.

Kan det bli värre??

Jag bara undrar.

Knappast! :-/

Nej strax före 07 var jag tvungen att vakna.

Utvilad?

Njae.

(Men inte fullt så död som jag hade förväntat mig men det kan jag ju inte skriva här...detta är ju ett nära-döden-inlägg.) ;-)

Hur som helst så tycker jag att vardag är ett tråkigt fenomen.

Fram för fler helger!! *hissar idé-flaggan i topp*

Inte nog med att jag kör som en kärring....jag väljer väg som en också.

Igår när jag skulle på banken så fanns där en söt liten genväg.

Upptrampad i snön.

Jag tog raskt belsutet att inte använda den.

Den såg lite knölig ut och jag kunde möjligtvis ramla.

Det var iaf den snabba slutsats jag drog.

Till mitt försvar så var den i nedförsbacke.

(Inte mycket till försvar.....)

Nu tjänade man inte mycket på att använda den heller, det måste också meddelas till mitt försvar.

Eftersom jag är lat av naturen så hade jag använt den.....om man hade sparat massor av meter.

Nu valde jag att gå den på tillbakavägen, då var det ju uppför.

Risken att ramla var inte lika stor då.

Men stämpeln som tant, den satt redan fast i pannan.

Inuti mitt lilla fina paket så fanns en lapp.

Så här stod det;

Detta paket,

bör du fortsätta öppna i ensamhet.

Innehåller lite av mitt nöje inför jul,

jag gör det nästan bara för att det är kul.

Paketet kan nog räcka till flera,

eller till EN - som vill ha mera..

Hoppas inte transport och kyla förstör så mycké

och att något faktiskt faller i ditt tycke!

Kramar från Kalmar - bättre sent än aldrig..

När jag öppnade paketet så  uppenbarade sig ett litet paradis.

I form av praliner.

Massor av söta handgjorda praliner.

Goda, goda, goda......fantastiskt goda var/är dom.

Allvarligt Mia, du känner ju mig.

Det står Annika på varenda en av dem.

Jag tänker inte bjuda bort en endaste en.

Så det så.

(Obs, inte mina paraliner på bilden. Jag fick mååååånga fler.)

Mmmmmmmmmmm.

....och du.....TACK!!

Posten levererade ett paket till min låda igår.

Ingen avsändare....

Hur spännande som helst!!!!!!

Var på uppdrag.

Mjölken var slut.

Illa.

Iaf i ett hem fyllt av små barn.

Det fanns dessvärre ingen mjölk att uppbringa.

Inte i första affären.

Inte i andra affären.

I tredje affären låg det sex stackars lättmjölk och skräpade.

De darrade i sin ensamhet.

De huttrade och liksom kröp ihop och försökte komma under varandra.

De blev förmodligen livrädda när en matrona som undertecknad störtade fram.

Jag tog hand om två av dem, jag tycker nämligen inte om lättmjölk.

På vägen ut hamnade jag bakom en man som hade nygjorda slingor i sitt kortklippta hår.

Det var inte snyggt.

Synd och skam att behöva säga det men han såg ut som en prickig gepard.

Fast inte som ovan utan på helt fel sätt.  

Jag har faktiskt inte hämtat mig från chocken ännu. :-/

Tänk vad himla fifffigt det skulle vara!! *nickar samtidigt*

Om inte om fanns alltså..

Ett helt nytt liv skulle uppenbara sig.

Jag menar som igår när jag hade tagit mig till arbetet på Bergsåker.

Om inte min dörr hade frusit fast på förarsidan så skulle jag ha sluppit alla gymnastiska (eeeeeeeeeeehhhhrrrmmmmm) övningar för att ta min arma lekamen över växelspaken och ned på andra sidan utan att samtidigt krossa terriern.

Jag skulle ha kunnat inmundiga en ljuvlig kopp choklad när vi var klara med vår första provtagningshäst.

Om inte måldomaren precis ringt och sagt att de ville ha in en extrahäst för de tyckte att den hade gjort en anmärkningsvärt bra prestation.

Jag skulle ha kunnat vara hemma mycket tidigare än 19.30 på kvällen.

Om jag inte hade behövt jobba öht.

Hur kul är det med en travdag på nyårsdagen??

Inklusive alkotest.

Vilket iofs inte ger mig något nervdaller eftersom jag inte dricker......men ändå.

Jag skulle avslutningsvis ha sovit som en stock hela natten.

Om jag nu inte hade hört några små fnissningar från oväntat håll strax efter 03.

Tittar mig yrvaket omkring, fattar i vanlig ordning inte mycket.

Ljuden. Var kommer ljuden ifrån???

*kliver upp*

Hittar två små töser vid datorn där de av någon outgrundlig anledning beslutat sig för att påbörja ngt spel.

Klockan 03.10

Innovativt små flickor, innovativt!! :-)

(De fick dock hoppa i säng.)

Nej nu fokuserar jag på nya ting.

*stoppar ordet "om" i bakfickan och konstaterar att "Imorgon är en annan dag"*

Jodå, jag sällar mig, aningen motvilligt, till alla andra och önskar er ett

....eller Gott Nytt År!!! (om ni föredrar det på svenska.)

Aj, aj.

Fel bild.

Hmmmmm.

Det var ju meningen att det skulle vara lite glatt och lite tjo och tjim.

Provar igen.

Sådär ja.

Där satt den!!!

Sköt nu om er bland alla räkor, humrar och raketer.

(Hummer i plural var lite knepigt, det skall erkännas utan omsvep.

Hummrar...nej det ser ju alldeles befängt ut.

Humrar får det bli.

Min magkänsla brukar sällan lura mig.)