Jag tycker att det luktar oerhört illa om tomtebloss som har gjort sitt.

Det där brända när de är färdigbrunna, jag står helt enkelt inte ut med lukten. :-/

*tittar upp på ovanstående mening*

Ser ju f-n inte klokt ut...."det där brända när de är färdigbrunna"....????  

Ber till Gud att jag får en kurs i svenska i julklapp.

Fast de är fasligt vackra när de brinner.

Tomteblossen alltså, inte julklapparna. ;-)  

För exakt två veckor sedan gjorde jag något jag aldrig borde ha gjort.

Det var följdaktligen en tisdag, fast mer eftermiddag/kväll än morgon som nu.

Jag hade en förunderlig känsla i kroppen.

Oro, förväntan, spänning.

Jag satte mig i bilen och åkte mot stallet.

Snart skulle den komma.....den där skogsvägen.

Skulle jag svänga in??

Eller helt sonika bara åka förbi som om ingenting hade hänt??

Låtsas som om en träff aldrig hade bestämts??

Jag kände mig som en vilsen åsna mellan två hötappar.

Men jag är 40 år och gör som jag vill, alltså svängde jag in.

Spänningen steg, skulle jag vara ensam??

Ja, väldigt ensamt var det.

Fast inte länge.

Sällskapet dök nästan upp från tomma intet.

Jag reagerade starkt.

Ni vet den där känslan när man vet att man inte borde??

Men till sist inte kan stå emot....

Exakt så kändes det.

Hela jag blev uppfylld av en euforisk känsla....och så lite skam.

Eller ganska mycket skam.

Jag borde inte vara på den här platsen, inte med det här sällskapet.

Doften av mitt sällskap fyllde mina näsborrar och jag slöt mina ögon.

Njöt bara njöt...trots skammen.

Till slut fanns ingen återvändo, jag kände smaken av mitt sällskap.

Det smakade mer.....och mer...och mer.

Absolut närhet.

Vilken häftig känsla!!

Två på en skogsväg.

Hur simpelt som helst men ändå så underbart.

Hur skulle mitt vanliga liv kunna fortsätta efter detta???

Jag smakade igen...och igen....och igen.

Till slut så fanns det inget mer att smaka.

VA???

*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
VA?? Var påsen redan slut????????????

Min fantastiska påse med Polly var den verkligen slut??

Hur var det möjligt????????

Vi träffades ju nyss.

Vi har iaf beslutat oss för att fortsätta dejta Polly och jag.

Fast kanske inte på en skogsväg.....utan mer hemma i soffan.

Kanske på en lördag??

Då är det tillåtet att äta godis.

Har jag hört. ;-)

P.S För övrigt har jag räknat antalet godisar i en Pollypåse.

I den sista var det 95½ stycken.

Det blir nästan 100 ljuvliga smakupplevelser det.

*konstaterar....helt i onödan* :-)