Det är mycket möjligt att jag inte överlever kvällen.

Jag skall eventuellt upp på ryggen på Sir Väs.

Eller vänta nu....

*funderar fram och tillbaka*

Väs?

Fräs?

Träs?

Sir Fräs var det nog. :-)

Hur som helst.

Jag kommer att sakna er.

Må jag vila i frid. ;-)

Äter röda vinbär.

Målar naglarna.

Äter svarta vinbär.

Messar.

Dock inte samtidigt.

Jag är rätt nöjd med min morgon.

Frukosten är avklarad sedan länge.

Marsvinen har fått mat och vatten plus lite äppelbitar.

Alla sängar är bäddade! (De är de iofs alltid...förutom när vi sover då.)

Disken är diskad.

Kattlådan rengjord.

Jag är respektabel, iaf någotsånär.

(Fritt översatt, jag får inte panik om det ringer på dörren.)

Barnen är påklädda, visserligen i sommarlätt variant, och ute och leker.

Hunden har fått mat och är därefter borstad.

Vikt lite tvätt. (Med betoningen på lite.)

Så ni andra som har löst livets alla mysterier, avvärjt tredje världskriget och tagit en promenad på Mars så här på morgonen/förmiddagen låt mig leva i ovisshet om det så att jag kan fortsätta vara nöjd.

Ni förstår det där leendet som kommer över mina läppar, det klär mig. :-)

Vid 7-tiden låg jag och funderade på ditten och datten.

Helt plötsligt dök Calimero upp!

Ja inte i mitt sovrum utan han poppade fram ur hjärnbarken på undertecknad.

Minns ni honom?

Jag gör det knappt själv.

.....och då kan man verkligen fråga sig hur jag kom att tänka på honom.

Jag är en besynnerlig människa.

Är det månne ett tecken??

På att jag skall äta ägg till frukost eller något?

• värma krossade tomater

Jag är en mästare på mat.

När det gäller att inmundiga den.

När det kommer till att laga den...då står jag mig slätt.

Fullständigt tragisk.

Hopplös.

Ohjälplig.

Obildbar.

Ointresserad.

Titta vad många O:n på rad det blev. :-)

Jag kan inte laga mat.

Så är det bara.

Möjligtvis;

• koka pasta
• koka potatis (ibland)
• steka pannkakor

Så är det.

Möjligtvis kan jag ordna detta.

Fast utan ljus och bacon då.

Två bebismarsvin har rymt!!

Det var iaf vad jag trodde när jag tittade mig i spegeln.

Det visade sig vid en närmare betraktelse att det var mina ögonbryn.

De är verkligen buskiga.

Helt vildvuxna.

Det måste åtgärdas.

På något sätt.

Det gör ont som f-n att plocka dem. *står över just nu*

Kan man snällt be dem man vill ha bort att åka på semester??

En fin tripp på sex månader till Grönland?

Det kan jag sponsra, kan inte bli dyrt porto på det.

Jag lovar på heder och smavtete.....

*börjar om*

Jag lovar på heder och samvete att raka benen idag.

De är inte lika buskiga men behov finnes.

Då kanske de alabastervita nyrakade benen drar åt sig ögonen så man låter bli att tänka på bebismarsvinen som sitter ovanför mina ögon.

Det är iaf värt ett försök. :-)

Nu har hela familjen åkt iväg till en lekplats.

Jag har rensat nedersta hyllan i skafferiet.

Från alla krukor.

Massor med krukor.

Hysteriskt många krukor.

Jag är nog krukoman.

(Stryker nog.)

Konstigt att det inte fanns några kusar på hyllan.

Det fanns iaf mat så att det räckte och blev över till dem.

Minst fyra sorters pasta, diverse trasiga mariekex och talgbollar.

Ingen dum mat om man är insekt.

Istället för att njuta av lugnet här hemma skall jag åka iväg och köpa fika och överraska dem på lekplatsen.

(Som svansen.......)

Vad gör jag om de inte är där?

Inga problem.

Då äter jag upp allt själv!! *ler stort*

Vad är det för skitsnack att "Du är vad du äter"??

Det fattar iaf inte jag. ;-)