Efter att jag forcerat mig själv till bristningsgränsen så lyckades jag med konststycket att nästan komma i tid till sjukhuset.

(Sonen hade tid för att kontrollera armen.)

När jag och dagiset (mina fyra barn) var framme vid luckan för att anmäla sonens ankomst så insåg vi att det var alla andra också.

Jösses vilken kö. :-/

Så småningom kom vi iaf fram.

Sedan in i nästa rum och där var det knökfullt.

Ingen plats för någon av oss att sitta på.

Men vad gjorde det???

Trettio sekunder senare så ropade ngn sonens namn och vi fick traska till ytterligare ett rum.

Där det redan var en människa....och doktorn kom efter 1 minut.

Jag var vid detta laget helt mållös.

Kan det gå så här fort på ett sjukhus???

Var den enkla anledningen att vi var på plats halvtimmen efter utsatt tid???

Så att vi slapp den obligatoriska väntetiden??

Vem vet och jag tänker inte spekulera heller.

Bara vara glad över det lilla och njuta över att vi var klara superdupersnabbt.

Sonens gips såg dessutom finfint ut!!

Som grädde på moset hittade jag 20 kr när jag skulle betala parkeringsbiljetten.

(Det låg två stackars ensamma guldtior i myntinkastet.)

Tro nu inte att jag alltid fingrar där....min egen guldtia hamnade där första svängen.

Tydligen några andras också.

Nu bor de i min plånbok.

De trivs utmärkt säger de. :-)

 

åke

15 juni 2009 20:04

Välkommen du och vi Jämtar är snälla nu

http://sopgubben

 

widde

15 juni 2009 21:21

Man häpnar...är det verkligen möjligt att ha sådant flyt?? Tjohoo..under kan ske! Vad roligt att armen läker som det ska nu för din lilla son..toppen!

http://widde.bloggagratis.se

 

Annika

16 juni 2009 02:43

*borde verkligen sova*
Åke
Tack, tack.
Säkert att ni är snälla???
*ler försiktigt*

widde
Jag är fortfarande stum.
Faktiskt. :-)
Härligt.

 

teolinda

16 juni 2009 13:00

köp nu inte upp slanten...på en gång...

 

Yvonne

16 juni 2009 19:08

VA! Kan det verkligen vara möjligt??? Ingen väntetid på lasarettet!? Jag häpnar, för här får man vänta läääänge på bara ett litet blodprov!

http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nämen va f-n. Är jag inte helt sjukt jä-la tråkig som har slutat blogga??? Fast om man läser de två raderna jag åstadkommit ovan och betänker att jag lyckats få in inte mindre än två svordomar så skall man kanske vara glad att jag inte skriver så...

Det var en gång en vacker höstlördag. (Läs blåsig som 17.)   Fotbollsmatch stod det på dagens schema, inte för undertecknad men match skulle det iaf bli. Glad i hågen parkerade jag bilen på en utmärkt plats. Det visade sig senare att den inte...

Jag säger bara jippie.   Eller lite större bokstäver kan vara på sin plats.     Jippie!!!     Jag har budat in ett virkat överkast på Tradera. Inga problem, det dök upp med Schenkers hjälp och det var fint. Då kan man ana att alla...

Att jag inte hänger med i motionsspåret är ingen nyhet. Möjligen första femtio metrarna...men absolut inte längre. ...och definitivt inte utan syrgas.   Men igår hände en sak som jag inte heller hängde med på. Knepigt och fullständigt förvi...

För övrigt tycker jag om hösten. Eller jag dristar mig till att utöka ovanstående mening med två ord till.   För övrigt tycker jag om hösten väldigt mycket.   (Ett ord fick tom bli lite större...bara en sån sak.) ;-)          ...