Slit och släp.

*svär över Guldlock* ;-)

Min vän Guldlock har satt mig i arbete.

Viktiga ting.

Arbete föder hälsa och välstånd

och förhindrar mången tillfälle till synd.

*upprepar gång på gång så blir det sant*

*hjular in*

Bara vetskapen om vad rosenrot kommer att göra med min kropp och mitt intellekt *eeehhhrrrrmmm* får mig att studsa runt.

Eller kan det vara koffeinet??

Nu blev det svårt. ;-)

*hjular ut*

Tamejtusan så skall jag ta mina sista pengar och inhandla rosenrot.

Kan inte misslyckas.

Det är bra till allt.

Man diskar bättre.

Målar tavlor.

Knypplar.

Sorterar bokmärken.

Trimmar (ej mpoeder.)

Man tom stavar bättre...så att det oförståeliga ordet ovan förvandlas till något läsbart.

Typ mopeder. :-) 

Man kan vara tragisk.

....och så kan man vara tragisk.

Jag lyckades inte ens hålla mig vaken trots att tv:n erbjöd spänning.

Nej då, jag skulle naturligtvis somna en stund och snarka sådär charmigt som bara jag kan.

Tingelingvarianten av "Jag är fan bäst!" har numera sämst som sista ord.

*googlar på uppiggande...rosenrot skall vara bra har jag hört*

Inget är som väntans tider.

Jag skall bli mormor!!

Jo jo.

Mina marsvin skall ha bebbar!

Stoppade in ett stycke hane till fyra stycken honor.

Hannen sade bara "Yeah baby yeah" och trodde han var i himmelriket. ;-)

(För att man skall få minst en brunst så bör de gå tillsammans i 5 veckor.

Hanen gick med girlsen i 10 dagar sen var jag elak nog att sälja honom.)

Men undrens tid är ännu inte förbi.

Minst två honor är dräktiga, eventuellt tre.

Ganska bra procent det. *nickar*

Jag tror jag skall satsa på att bli marsvinshallick.

Eller sutenör kanske låter bättre???

:-)

Har suttit ute på baksidan och ätit glass.

Min favorit.

Gammaldags gräddglass med smaken krokant.

Mums för själen.

Tom barnen fick smaka. ;-)

Trots att det är min glass.

Min min bara min.

*känner hornen komma fram i pannan*

Nåja gjort är gjort.

Hoppas att de njöt de små liven.

Såg faktiskt så ut.....

Trots att modern tittade med tårfyllda ögon på varje tugga de stoppade in i sina små munnar. ;-)

Livet är tufft.

P.S Ulrika, det var gott och jag åt för mycket.

Som vanligt med andra ord.

Detta inlägg har jag läst på många bloggar.

Där ngn skrivit ett långt inlägg som plötsligt bara försvinner.

(Just det försvunna inlägget läser jag förstås aldrig men ilskan över att det har hänt.)

Nu har det hänt undertecknad. *surar*

Jävla bloggagratis.se.

Så det så.