Det här blogginlägget är tillägnat min groda Hugo.

På sätt och vis.

Jag önskar hett att han såg ut som denna groda.

Helst inte giftig, går det att hoppa över så är det ok med mig. :-)

Men färgen!!! Me love!

Min Hugo är en albinofärgad klogroda.

(Hur man nu kan säga albinofärgad om en groda som inte har ngn färg???)

Han bor alltså i ett akvarium......fyllt med vatten.

Han äter maskar, fiskpinnekött och räkor mm mm.

Att för en liten Acka mata Hugo med levande maskar är ett kapitel för sig.

Man måste ta upp dem med en speciell pincett.

Grodan Hugo (även kallad Whuuuuuugo av mellantösen) är glupsk så in i helv...!!

Jag är lite smårädd för den där bredkäftade grodan, det skall villigt erkännas.

Så tappar jag en mask på botten så måste jag ta upp den.

Den ska/får inte drunkna!!!

Men hallå!!!!!!

Vad händer när den kommer in i Hugos mage då??

Lever den lycklig i alla sina dagar??

Näää, men jag vill iaf inte att den skall drunkna. :-/

Så ett evigt förflyttande av växter påbörjas, allt för att Hugo inte skall få syn på min smaskigt inbjudande hand.

Under tiden fiskar jag febrilt efter masken med min plastpincett.

När den är infångad så får den flytta tillbaka till kartongen och jag tar en ny mask till Hugo.

Ja, ja, ja jag ÄR knäpp.

Det underlättar. (För maskarna.)

Apropå den där kylskåpsmagneten som jag vill ha.

Jag nöjer mig med den här bilden........så länge. ;-)

Sten

Som glid råka´han ta fotogen

så han skrek som en trimmad siren.

Med flickvännen Lottie

höll han på i 180

så det slog gnistor om kabeln på Sten.

Grattis på namnsdagen Sten!

Fröken Smärttålig!

Hon bor inte här.

Har aldrig gjort.

Kommer förmodligen aldrig att göra.

Vaknar vid tresnåret av en otäck värk i magen.

Inte kul att vakna av smärta. :-(

Jag är inte gjord för det liksom.

Nej jag vill tryna som en seg gris tills jag MÅSTE kliva upp.

Lättjefullt och behagligt.

Har haft den här värken vid ett tidigare tillfälle.

Då trodde jag mig ha övertrasserat kontot för intag av mariekex med smör på. Tillsammans med en kopp te.

Det gick över efter fem timmar den gången.

Den här gången hade jag inte ätit mariekex, ej heller druckit te.

Men kanske, kanske hade jag övertrasserat matkontot rent allmänt?

F-n vet. (.....och han svarar inte.)

Då skall ni veta att jag faktiskt hoppade över att ta en macka/smörgås med sonen.

Man lär av sina misstag.

Jag kommer nu att leva på gurka, hårt bröd och vatten de närmaste tre månaderna.

Som jag kommer att krympa!!

(Jag alltså, inte gurkan och brödet.) ;-)

Kan vi ha det så???

Jag bara undrar.....

P.S För övrigt så tog det ganska precis fem timmar denna gången också. :-(

P.P.S Ni som har konstant värk och tycker fem timmar låter som rena drömscenariot, jag tänker och ber för er. :-)

Hur orkar ni egentligen??

*trött*

*gammal*

*sliten*

*ger upp*

Dock borstar jag tänderna och tar av mig kläderna innan jag somnar.

Detta sorteras in under kategorin "framsteg".

Det tar sig.....

God natt!

Sov gott!

Dröm sött!

Nu skall sonen ta sin kvällsfika.

Han borde ha sovit på söta örat för någon/några timmar sen.

Men ibland får han vara uppe lite extra utan sina tre småsystrar. 

Behöver jag tillägga att han uppskattar det?

Mycket.

Nu skall han som sagt ta en macka/smörgås. (Hade svårt att välja där....)

Funderar på om jag också skall ta en.

Men jag behöver ingen.

Har inte förtjänat någon.

Skall inte ha någon.

Borde inte ta någon.

Kanske bara en liten då. ;-)

Mileria

Älskvärda Mileria.

Hon hade styrt kosan mot mitt IKEA.

Bara några km härifrån.

Jag släpade med mig nästan hela barnaskaran.

I den MYCKET höiga bilen. :-/

Mot stora köpcentrat!!

Skickar följande mess;

Kort liten trind Acka alldeles snart på väg till Birsta.

Mörkbrun lång skinnkappa. Ännu längre brun halsduk.

Pippilotter. Du kan inte missa. ;-)

Fick ett hysteriskt roligt tillbaka, men det lägger jag inte ut.

Det är ju Milerias beskrivning av sig själv och den kanske hon inte vill avslöja!!??

Hon har förmodligen inte tid att ta hand om alla män om kommer skenandes. :-)

Vi hittade faktiskt igen varandra!!

Pladdrade om ditten och datten som om vi träffats trehundrafyrtiosju ggr förut.

Minst.

Mileria bjöd på fika. :-)

Inte bara "lilla moi".

Nej sonen.

...och dotter nr 1.

......och dotter nr 2.

Så snälla människor trodde jag hade utplånats från denna jord.

Men icke!!

Konstaterar bara att de finns i norr. :-)

Tusen tack tjejen för en trevlig stund och gott fika.

(((KRAM)))

Lucia

Ljushuvudet Lucia

visade bilder på dia

utav bullar i dussin

med styva små russin

och det kostade bara en tia.

Grattis på namnsdagen Lucia!