Jag, dvs Annika, tager ett stycke terrier, dvs Prince.

Tillsammans så går vi ut.

Vita vidder. (Läs snö.)

Reflexer som får en sexåring att bli grön av avund sitter strategiskt utplacerade på min kropp. (Läs ytterkläder.)

Spöken, bilar, stjärnor och en helt vanlig rund i snöre som envisas att fastna i kopplet.

För övrigt så har jag synpunkter på hundens namn....Prince. :-/

Jag har INTE döpt honom själv.

Då skulle han ha hetat Sture eller ngt liknande.

Så nu håller jag mig till barnens smeknamn, Pint och Pintos.

Mot de nya bajspåsarna!!

Inköpta på Herr Kamprads varuhus.

Kan de verkligen funka???

Man hoppas.

Man hoppas innerligt att de gör det. ;-)

Jag tycker mig själv vara en relativt intelligent person.

Inte på ngt sätt över medelsnittet ty jag står mig sisådär när det gäller frågesporter och annat.

Inte sämst men ej heller bäst.

Däremot så tycker jag mig besitta en hel del sunt förnuft.

Jag kan dessutom tänka logiskt.

Iaf ibland.

Inte idag.

Helt frivilligt så tar jag två av mina fyra barn och åker till det STORA köpcentrat.

Många bilar. JÄTTEMÅNGA bilar.

Överallt.

Nåja, lyckas parkera och får med dem in utan att ngn av dem hamnar under ngn framrusande bil.

Lämnar in dem på IKEAS lekland "Småland".

DET var smart.

Flanerar in på IKEA och titta....de har halva priset på reapriset på julsakerna.

Då är det nästan gratis. :-)

Logisk?? Njaee.

Ler fånigt och tycker att jag är ute i god tid.

Kan vara bra att ha lite extra julpynt till nästa år.

"Jääääääääääääättebra" eftersom jag redan har 15 banankartonger till bredden fyllda. :-/

Lämnar IKEA och stegar in på ytterligare ett gäng olika affärer.

Lyckas köpa ett par jeans som är för stora och en tunika som är för liten.

Det visste jag förstås inte förrän jag kom hem och provade.

Det där med att prova på plats i reatider, det har jag skippat för länge sedan.

Nåja, lyckas få med mig barnen ut efter att först ha stoppat i dem varsin korv och läsk till det facila priset av totalt 10 kr/barn.

TACK Ingvar Kamprad!

Väl ute så skall allt in i bilen, båda barnen och stora kassen och de två små kassarna och den breda modern.

Handväskan inte att förglömma.

Väl i bilen så kände jag mig allt annat än logiskt och fylld av sunt förnuft.

Frivilligt i STORA kö(p)centrat en söndag i reatider!!?? *ruskar på huvudet*

Nej jag sadlar grisen istället!!

Det är på den jag hör hemma!!!!!

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiihhaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!!