Ett stort leende på mina läppar.

En glad blick.

Ett behändigt humör.

Mmmmmmmmmmmmmmmm.

MMMmmmmmmmmmmmmm.

MMMMMMMMMMMMMMMM.

Nu har jag ätit ett stycke pizza. (Inte hela...)

Druckit en trocadero på burk.

Ätit glass med smaken krokan. (Me like!)

Snuskigt gott!

Jag känner mig tillfreds när jag har fyllt på fettdepåerna.

Såg faktiskt att jag hade gått ner 4 kg....utan att ha märkt det.

Vilket säger mig att det finns föööör mycket att ta av.

Så nu ligger det vitkål och morötter i kylskåpet.

Till marsvinen. ;-)

Jag säger bara...MIN SON.

Kan det finnas någon bättre? ;-)

Knappast....han är ju sin fantastiska mors förstfödde.

Den ende sonen.

Guds gåva.....

(Nu tar jag i lite föööör mycket va?)

Men alla mina barn är Guds gåvor*, var och en på sitt vis.

Detta säger jag utan tt vara full elelr påverkad av någon drogrelaterad substans.

Nu när jag tittar upp på just den meningen så ser det ut som om jag är just ...full.

Ser att det saknas både bokstäver och att de som finns är huller om buller.

Jag KAN skriva "att" och "eller". Titta vad bra det blev! ;-)

Hur som helst så har jag varit på utvecklingssamtal och jag är såååå stolt.

Äckligt stolt.

...och jag tänker minsann fortsätta att vara det.

* ...inte när de ritar på väggar, bråkar eller har matat grodan med lego.

Jag har som sagt inga stora förhoppningar att förändra världen med min blogg.

Inte ens världsmetropolen Timrå där jag bor.

Jag citerar mig själv från min presentation;

"Nej jag kommer snarare att guppa däruppe på ytan som en glad badanka."

Badankan Acka det är jag det.

Glad och med glimten i ögat. ;-)

Men efter denna chockartade upplevelse i "badanksfotovärlden" vete tusan om jag återhämtar mig.

KAN man vara glad efter denna blå badanka??

Eller är man det just därför?? ;-)

Siws fråga; Hjälpte det?? (Gällande ev. effekt av intaget kaffe.)

OM det gjorde.

Jag har efter den kaffekoppen (plus påtår) rasslat runt som en skållad råtta.

Bäddat fem sängar.

Diskat.

Rastat hunden.

Ritat med barnen.

Pratat i telefon.

Skrivit brev. (Ni vet..med vanlig penna på helt vanligt papper.)

Snyggat till mig själv.

Funderat på lunch.

Funderat på middag.

Det får räcka....för nu.

Ger er före och efter bild. (I omvänd ordning...)

Så ni verkligen inser vilken gudagåva kaffe är.

Om inte kaffekoppen som står framför mig just nu gör underverk, då kommer ni inte få läsa några fler blogginlägg idag.

T

R
Ö
T
T

Så håll nu en tumme för att den hjälper..eller be en bön för att den INTE gör det. ;-)